Låt mig vila ifred under det mörka täcket och vara ointressant en stund.

Syrran har skrivit ett i mina ögon underbart inlägg om synen på horan och problematiserar därigenom den bild Malin Wollin ger i sin text. Jag kände ett instinktivt obehag inför Wollins kolumn när jag med fötterna i insjöns ännu kalla vatten först läste den för någon dag sedan.

Det är en vinglig balansgång man har att gå som sexköpsmotståndare. Å ena sidan bygger i regel motståndet på tanken att prostitution i regel inte är frivillig, å andra sidan gäller det att inte stigmatisera den prostituerade kvinnan och låsa fast henne i offerrollen. Diskussionen blir stundtals hätsk och debattörerna kategoriseras feminister, horor och de-som-vill-legalisera-sexköp.

Jag är lite less på att allt fokus alltid läggs på den prostituerade kvinnan. Kan vi inte låta henne vara ifred ett tag? Låt oss fokusera på sexköparen. Han, för det är nästan alltid en man, som halar upp en sedel ur bröstfickan och yttrar något klämkäckt á la ”om du suger djupare nästa gång får du en hundring extra”. Jag vill att vi diskuterar honom. Vem han är, hur han hamnade där och huruvida han är ett offer, en förövare eller möjligen en kombination. En legalisering av sexköp skulle troligtvis innebära att ett större antal manliga kunder. Och vem ska den mannen vara? Du, din pappa, din brorsa, din polare, din pojkvän?

Fokuserandet på kvinnan är inte så svårt att förstå. Hon är ju antingen offret som måste räddas eller den sexuellt frigjorda och baktalade hjältinnan. Problemet är bara att de sexköpande männen på så vis försvinner in i det fördolda. Medan krönikörer, insändarskribenter och författare bråkar om huruvida horan per automatik är ett offer kan dessa män fortsätta köpa sex i lugn och ro. Vare sig man är för eller mot en legalisering av sexköp bör de här männen vara intressanta (antingen i rollen som hjältar eller som förövare). Det handlar inte om att blunda för de prostituerade kvinnornas villkor utan om att vidga vyerna och, om man nu likt mig är radikal feminist, peka på det verkliga problemet.

Jag vet vem den sexköpande mannen är. Jag har mött honom vid alldeles för många tillfällen. Han är allt mellan 25 och gubbe. Han är arbetarklass eller medelklass eller överklass eller odefinierbar. Han tycker alltid att en djupare avsugning är värt en hundring. Han ställer alltid av sig skorna prydligt, som om det skulle göra hans besök mindre läskigt. Jag har sett honom i ögonen, men nästan aldrig mött honom som en del (än mindre som huvudperson) i debatten. Fast det är klart, hur ska han ha tid att vara där när han har fullt upp med att fingra på skrynkliga sedlar med ögonen vilandes på offret/hjältinnan?

. . . . .

Andra bloggar om: , , , ,

Det här inlägget är tamefan intressant.

Annonser

5 kommentarer

Under Prostitution/barnsexturism

5 svar till “Låt mig vila ifred under det mörka täcket och vara ointressant en stund.

  1. Jag har mött mina kunder och vet vilka de är. Underbara män och enligt min erfarenhet så har de en bättre kvinnosyn än män i genomsnitt.

    De ser det inte som en rättighet att kunna köpa sexuella tjänster, men de är glada för att vi finns som erbjuder dessa tjänster mot betalning.

  2. Ja, det är inga kvinnoätande monster jag råkat på. Men det är män som anser sig ha rätt att köpa kvinnor, anser sig ha rätt att köpa sig tillgång till kvinnors kroppar. Den kvinno- och människosyn som ligger till grund för den åsikten kan inte vara så trevlig.

  3. Klart de finns men de är nog inte i majoritet. Den här frågan diskuterades på ett forum mellan kunder och sexsäljare nyligen. OBS det förekommer mkt trams där men du ser nog vad som är det…
    http://www.secretaryacademy.net/forum/showthread.php?t=52929

  4. SideShow Surfer

    Nu är jag ingen sex köpare men tycker ändå att ordet protituerad låter mycket bättre även om yrket är detsamma.

    Ha det gott.

  5. BJ

    ”Folk” som vill leka fria/smarta men som inte vet nåt om prostitutionens verklighet, brukar köra med ”Vem är lycklig då?”
    Vänd på det istället.
    Är alla bilmekaniker olyckliga? Nej..
    Är alla prostituerade olyckliga? Ja!

    Jag har aldrig träffat en lycklig ”sexsäljare” efter mina 20år i ”branschen”.

    Jag började som väldigt ung och det gör de flesta, börjar som unga. Pga pengabehov/tvång. Därför är en glamourisering av prostitution livsfarlig både i media/bloggar.

    Ingen människa med ett helt och sunt känsloliv kan sälja sin sexualitet. Det säger sig självt.

    Prostitution finns till för att det finns sexköpare som utnyttjar andra människors utsatta situation.
    Det är sexköpskunderna som borde få fokus på sig. Det är ju deras efterfrågan som håller prostitution vid liv. Om den prostituerade har lust är inte så viktigt, bara hon spelar så bra så att kunden upplever det som tillräckligt äkta.

    Ville bara säga detta. För det är så viktigt, jag mår illa bara av att tänka på de stackarna som kan hamna i prostitution pga andra oerfarna/naiva som springer torskarnas ärenden och förskönar en så skoningslös ”bransch” för de prostituerade själva.

    För varje krona man tjänar får man betala ett mycket högre pris. Det priset är det helt enkelt inte värt.

    Jag är skadad och erkänner det men jag är inte dum. Jag vet ju varför. För varje gång man säljer sin kropp/sexualitet, så säljer man en bit av sin själ..

    Mvh BJ

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s