Porren och jag, del 1: Om hur den kuppade mitt sexliv.

”Jag gillar att du är så porrig.” I den kommentaren, vilken jag hört till leda vid det här laget, gömmer sig mitt största problem vad gäller den gängse synen på sexualiteter: att du som kvinna aldrig äger din egen.

Jag minns när jag började glo på porr (jag tänkte att den kunde utgöra ett bra komplement till alla mina timmar framför Sex and the City). Jag blev förbannad. Där skildrades en massa saker jag då inte ens varit i närheten av att testa, men som min 17-åriga hjärna hunnit tänka ganska mycket på. Där skildrades saker som jag inte trodde existerade annat än i mina egna depraverade tankebanor. Och plötsligt var lusten att leva ut de där fantasierna inte längre min egen. Det kändes inte genuint. Det var som om porrfilmerna stulit min sexualitet från mig och smutsat ned den (inte för att jag var ute efter en ren sexualitet, om sådana ens finns, men jag ville smutsa ned den själv).

Med tiden avtog den olustkänslan en aning. Det var ju på sätt och vis positivt att det som jag trodde jag var ensam i världen om att tro mig gilla i själva verket gick att ladda ned på några minuter. Jag bestämde mig för att porr kunde vara en inspirationskälla istället. Den linjen fungerade utmärkt tills jag insåg att min sexualitet alltid skulle komma att ses i relation till porr. När jag gjorde något avancerat ansåg inte partnern att jag gjorde det för att jag egentligen gillade det, utan för att jag ville apa efter porrskådisar. Jag har slutat räkna tillfällena då jag blivit kallad porrig av sexpartners. Jag har legat/suttit/stått där och velat skrika håll käften jag ville göra sådant här långt innan jag såg en porrfilmssekvens för första gången för nu råkar det vara så att jag äger en egen sexualitet som är helt frikopplad från allt vad porr heter.

Det har passerat förbi ganska många sexuellt avancerade killar i mitt liv. Killar som tänt på grejer som man måste rota länge för att hitta inspelade på nåt videoband. Jag har aldrig tänkt på deras tändningsmönster som porriga. De har bara varit som de varit. Vilket jag nu inser är en något naiv inställning, för fler än en av dem har erkänt sig starkt påverkad av porrfilmer (inte så konstigt, med tanke på hur unga mäns konsumtion av den genren ser ut). Naivt också för att jag mött många killar som vill testa något superavancerat som de aldrig gjort förr och trott att det bara är att köra på (glidmedel? nähä, behövs det verkligen?).

Min sexualitet är inte min. Den definieras av andra. Saker jag gör gör jag tydligen för att vara porrig, inte för att jag egentligen tänder på dem. Och så ligger man där och tänker att det är nog bäst att låtsas som om man inte gillar det mer än litegrann för då blir man kanske ett sexuellt subjekt och inte en Följa John som finns till för att killen ska få leva ut sina lustar/pröva sådant han snappat upp och det är nog ruggigt avtändande med en tjej som faktiskt vill, det kanske till och med vore bäst att låtsas som om man verkligen inte alls har lust så slipper man dessutom känna sig generad efteråt och det är väl som själva fan att man ligger här och tänker på sådant här och missar halva upplevelsen och nu är den tydligen slut och man fick inte ut speciellt mycket av den för att man hade sådan sexualitetsångest och nästa gång då, då jävlar ska man skita i alla uppsatta regler för hur tjejer ska vara och bara köra på. Nästa gång.

. . . . .

Ett fantastiskt bra inlägg om intellektuella kvinnor. Rekommenderas särskilt om du sitter och anser att det här inlägget var alldeles för privat och utelämnande och borde ha haft en mer teoretisk form.

12 kommentarer

Under Det privata är politiskt, Sexualpolitik

12 svar till “Porren och jag, del 1: Om hur den kuppade mitt sexliv.

  1. Jag har svårt att förstå att det finns de som har synpunkter på hur självutlämnande någon är på sin blogg. Och det är ju som kvinnan du hänvisar till skriver: det är bara kvinnor som anses vara för privata. Ändå tenderar självutlämnande kvinnor (tror jag utan att ha undersökt saken närmare) att vara mer självreflekterande än självutlämnande män.

  2. Pastorn

    När du skriver som du gör får jag känslan av att du frikopplar ditt sex från den kulturella sfär där det ges uttryck, vilket känns problematiskt. Kan sex verkligen kuppas på det sätt du beskriver? Förutsätter det inte i någon mån en ren, genuin eller ”sann” sexualitet som sedan kan ”kapas” av ett specifikt kulturellt uttryck, eller den samhälleliga produktionen av sexualitet?

    Du säger att du äger din egen sexualitet, men är det verkligen så? Äger vi någonsin vår sexualitet? Eller vårt språk (eller vår kropp, för den delen)? Existerar inte vår sexualitet (vårt språk, vår kropp) alltid som en samhällelig social relation som ständigt produceras när vi interagerar med varandra? När vi talar med varandra, är då mina ord ”mitt” språk som jag ger dig i utbyte mot ”ditt”, eller är språket en gemensam process och en gemensam produktion?

    Jag har faktiskt svårt att tro att vi i dag ens kan föreställa oss en sexualitet utan porr, eller egentligen ens skilja sex från porr. Oavsett om det vore önskvärt eller ej och oavsett om vi på ett individuellt plan konsumerar den eller ej.

    Slutligen, när du raljant skriver ”Saker jag gör gör jag tydligen för att vara porrig, inte för att jag egentligen tänder på dem.” tänker jag att du kanske borde hooka upp med trevligare sexpartners. Typ såna som bryr sig om att du är tänd (och som har koll på glidmedel).

  3. Varför just porren? Där förekommer ju allt möjligt och omöjligt utan att fördömmas. Vore det inte mer givande att analysera vad hollywoodfilmer gjort med sitt ‘alla sexuellt aktiva kvinnor dör eller är galna’, eller alla sagor med ‘så levde de lyckliga i alla sina dagar’.

    Allt påverkar sex och kärleksliv… Men du är väll ändå i stånd att välja själv, och där borde porren vara minst problematiskt med sin brist på fördömmanden.

  4. Selma

    (RedLib:) Brist på fördömmanden i porr? Du måste skämta. Eller har den massiva avdelning heteroporr där kvinnor är horor slynor slampor osv etc gått dig helt förbi?

  5. Selma

    Ey, det skulle inte vara en smiley där..

  6. Daniel

    Bra skrivet.

    Å andra hand, redan de gamla romarna var rätt avancerade, mig veterligen utan att ha allmän tillgång till pornografi.

    Hmm, var hittar man en åsna i storstan…

  7. word up där. spräng alla normer. ska det vara så jävla svårt att sluta tänka och bara köra?

  8. Riktigt imponerande inlägg. Har inte läst ett så här ärligt reflekterande kring sex av någon annan förut.

    Fortsätt skriva lika bra.

  9. Men fan att jag inte läst detta förrän nu. Dina ord är mina. Jag känner igen mig så sjukt mycket! Porrbruden har varit en del av min identitet. Men vadå porrbruden? Jag har definierat mig själv som porrig utan att fatta innebörden i det. Bara för att andra gjort det. Heja. Det här var så jävla bra.

  10. Välskrivet inlägg. Min eloge. (Lägger dig på Nybörjarläsare hos och återkommer)
    Få se om jag får sagt det jag vill ha sagt.. fick blackout mitt i allt. Nå, jag tar det i brottstycken så får du gissa resten hahahaha

    Jag är då så jävla sné åt den här rumsrena porrcirkusen som drar längre och längre ner i åldrarna. I Afrika i de små byarna sker gruppvåldtäkter dagligen på barn och spädbarn för att AIDS-smittade män tror att oskuld kan rena från smittan. Oj vad hemskt tycker vi och ser inte att våra egna 9-åringar manipuleras till att ”mogna” sexuellt så fort som möjligt. Inte vet jag, men är inte det samma sak som att smitta eller tom knulla ihjäl små barn med HIV? Även om gubbarna i vårt fall ska renas ifrån ålderdom och inte från AIDS?
    Japp, för att va riktigt omständigt pretto så drar jag faktiskt den parallellen – för inte fan har ungdomarna själva kommit på all den här cyniska sexdyngan som inpräntas i dem från så unga år inte. De må kanske tänka på sex dygnet runt när hormonerna hoppar omkring i kroppen i tonåren, men romantiken blir det nya sexet. Tänk att våga prova nåt sånt? Som att våga bli kär? Och våga prova sig fram försiktigt – utan bruksanvisning eller att det hamnar på Youtube?

    Det är bara en liten grej man inte tänker på som ung – det är inte oskulden man blir av med den där enda gången utan det som händer idag är nyfikenheten försvinner när den behövs som bäst till ALLT. Den går inte att få tillbaka. Hur mycket man än ösnkar att det vore så ;-)

    Nästa grej är väl att killar på 17 behöver Viagra för att alls få upp den om de inte blir samtidigt gruppvåldtagna som bortrövade traffictransor redan den där första gången de får till det med flickvännen…

    Det jag tycker är så jäkla tragiskt med ditt inlägg är att du redan nu i så unga år känner dig blasé (inte dina ord men min tolkning) för hur det än är så är sex bara sex och det är inte så himla märkvärdigt. Det bara blev så när kåtheten hamnade på aktiemarknaden.. Kreativ sex säljer. Och den blir bara mer bisarr.
    Och det trista är att ”ni” tror att ni gör den gratis inför hela världen i ungdomligt oförstånd där man använder slagord som ”var öppen”, inskräkta porrmotståndare och man väljer själv – men gubbarna tjänar pengar på den i slutänden.

    Nåni.. här sitter jag och blir allt mer sarkastist, klockan är mycket, dags att dra tummen ur analen och somna sött med den i mun (va, är det inte så man gör?)

    Bara en sak till,
    rekommenderas till den redan dekadente;
    Fransk erotisk litteratur som bara ÄR.
    Chatherine M:s sexuella liv. Klinisk sexualitet, exobitionistisk, skamlös.. Men som sagt; ingen nyfikenhet, inga behov endast förskönad sex – i ett provrör. (min tolkning)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s