Vems frigörelse är det vi talar om?

Jag är den sexuella revolutionens dotter. Jag är uppvuxen i ett samhälle där jag fått lära mig hur barn blir till, där det funnits preventivmedel och legal abort, där kvinnor ansetts ha egna sexualiteter, där sex inte längre haft speciellt mycket med reproduktion att göra. Men också ett samhälle där kvinnor våldtagits, där killar tjatat sig till sex utan kondom, aborträtten ständigt befunnit sig i skottlinjen, kvinnor i kortkort fått skylla sig själv, mannen varit norm, kvinnors kroppar gått att prissätta. Ingenting har varit självklart.

Detta tänker jag på när jag ser dokumentären om den sexuella frigörelsen i Kina. Kulturrevolutionens sexmoralism är på väg bort för att ersättas av någonting annat. Det låter väldigt bra. Innan man betänker att någon alltid måste betala priset. Det är inte så svårt att inse vilka det är: kvinnorna.

Den mest obehagliga delen av den ovan nämnda dokumentären är bilderna på prostituerade som hängs ut på gator och torg så att stora skaror av människor kan visa sitt förakt. Unga flickor och kvinnor med hängande huvuden. I det som påstås vara en sexuell revolutions anda straffas de dubbelt.

I dokumentären framstår efter ett tag prostitutionen som ett tecken på den sexuella revolutionen. Kolla – de kan mer eller mindre uppenbart ha bordeller längs gatorna utan att någon bryr sig. Snacka om frigjort! Men sexköp har aldrig haft något med frigörelse att göra (möjligen bortsett från vissa mäns ekonomiska frihet att köpa kvinnokroppar). Så ovana tycks vi vara vid kvinnor som tar sexuell plats att blotta åsynen av en kvinna i kortkort med utmanande rörelsemönster genast tas som något revolutionerande, alldeles oavsett om hon gör det frivilligt eller ej.

Sexuella revolutioner existerar i själva verket inte. Varje generation kvinnor har att slåss för att säkra de framsteg den föregående gjorde. Varje generation kvinnor måste slåss för sina systrars skull. För att det en dag ska bli världens alla torskar som leds fram av poliser inför buande folkmassor (inklusive de kvinnor de tidigare tagit sig rätten att köpa). Den dagen kan jag gå med på att något radikalt är på väg att hända. Till dess pågår kampen inom kvinnohatets och klassamhällets ramar. Den samhälleliga sexuella revolutionen handlar i mångt och mycket om att Mannens rätt till sex ska säkras. Det känns ganska avtändande.

About these ads

4 kommentarer

Under Klassamhället, Prostitution/barnsexturism, Sexualpolitik

4 kommentarer till Vems frigörelse är det vi talar om?

  1. Här tycker jag inte du tänkt särskilt långt i din analys. ”Varje generation kvinnor måste slåss för sina systrars skull. För att det en dag ska bli världens alla torskar som leds fram av poliser inför buande folkmassor (inklusive de kvinnor de tidigare tagit sig rätten att köpa). Den dagen kan jag gå med på att något radikalt är på väg att hända.” Du utgår alltså från att det inte kan finnas kommersiellt sex på mer jämlika villkor – du föreställer dig i grunden ett status quo. Det är i din tankevärld alltid män som köper sex av kvinnor och de gör det alltid utan respekt, medan kvinnorna alltid blir utnyttjade och saknar subjektstatus. Inte någon särskilt revolutionerande tanke.

  2. Du missförstår mig. Jag skriver att då är något radikalt PÅ VÄG att hända. För att vi ska nå ett samhälle där kvinnor inte köps måste det först bli torskarna som ses som bovarna i dramat.

  3. Okej. Fast jag håller inte alls med. Vi är ju i den situationen i Sverige idag (att torskarna är boven) & jag tycker inte det är ett steg på vägen till någonting annat än cementerade roller. Jag ser det inte som konstruktivt att bara se en sorts torsk – den onde. Det blir fel när man sätter likhetstecken mellan att köpa sex och att begå ett övergrepp, även i det samhällsklimat vi har idag. Jag tror mer på empowermentstrategier för sexsäljare, både män och kvinnor – det ska stå klart för alla, såväl torskar som omgivande samhälle, att dessa är personer förtjänta av lika stor respekt som andra, och de ska ha så stor möjlighet till makt över sina egna liv som möjligt.

  4. 1) Det finns inget självklart.

    2) Det är idén om självklarheter som bevarar normerna. Horor är dåliga, torskar är dåliga, kvinnor ska inte ha sex utanför kärleksrelationer, i kärleksrelationer ska de betjäna och ställa upp… Det är var självklarheter leder oss.

    Det går redan nu att spola självklarheterna, att se varken torskar eller horor som dåliga.

    Att ta ställning efter kritiska rationella resonemang som utgår från varje individs suveräna självbestämmande och värde, och ge stöd och solidaritet till de som behöver. Stödja de berördas eget motstånd istället för att handla över deras huvuden.

    Spola självklarheter och förtryck, köra på kritiskt ifrågasättande, solidaritet och motstånd.

    Då kanske vi får se en sexuell revolution, än så länge har vi bara sett förskalv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s